Njurbäckeninflammation

Ibland kan bakterier från en vanlig urinvägsinfektion, blåskatarr, sprida sig vidare till njurarna där de förökar sig. Händer detta känner man sig mycket sjuk, får hög feber och måste få vård med antibiotika för att bli frisk.

Vad är njurbäckeninflammation?

En njurbäckeninflammation kallas också för pyelonefrit, febril urinvägsinfektion eller njurinflammation och innebär att en nedre urinvägsinfektion spridit sig genom bakterier upp till en eller båda njurarna. En njurinflammation kan inte läka ut av sig själv utan måste behandlas med antibiotika som biter på just den bakterie som orsakat inflammationen. Hos en man kan infektionen även ha spritt sig till prostatakörteln.

Vilka drabbas?

Njurinflammation förekommer i alla åldersgrupper och man räknar med att 1 av 1000 personer/år drabbas av pyelonefrit. Brand gravida är risken 1-3% beroende på minskad tonus (den grundspänning som normalt finns i muskler) i urinvägarna. Barn och äldre har en ökad risk att drabbas av såväl urinvägsinfektion som njurinflammation på grund av anatomiska förhållanden och hormonell status. De personer som haft njurbäckeninflammation tidigare löper också en större risk att drabbas igen.

Symtom

Vid njurbäckeninflammation uppstår stark sjukdomskänsla med feber och ofta illamående. Alla har inte så tydliga symtom på urinvägsinfektion så att hen ens har misstänkt infektion i urinvägarna förrän hög feber slår till, man känner sig riktigt sjuk och får ofta smärta i ländrygg eller i sidan. Febern stiger snabbt till 39-40 grader, eller mer. Även frossa och kräkningar kan uppkomma samt beröringsömhet över njurarna.

Upp emot en tredjedel av de patienter som får diagnosen pyelonefrit har inte haft symtom på infektion i de nedre urinvägarna.  Därför har den inte heller behandlats utan bakterierna har ostört kunnat sprida sig upp genom urinledaren till en eller båda njurarna.

Vid en långt utvecklad inflammation kan urinen vara missfärgad och starkt luktande på grund av att den innehåller bakterier, röda blodkroppar eller nedbrytningsprodukter från hemoglobinet (blodkropparna).

Hos små barn kan hög feber vara det enda symtomet på att infektionen spridit sig upp till en eller båda njurarna. Hos äldre kan ett försämrat allmäntillstånd, och ibland kopplat till förvirring, vara det enda symtomet på pyelonefrit.

Behandling

Njurbäckeninflammation går inte över av sig själv utan ska behandlas med adekvat antibiotika genast. Utan behandling kan njurarna skadas av bakterieangreppet och de kan även sprida sig vidare i blodet och orsaka blodförgiftning, som i sig är ett livsfarligt tillstånd.

På sjukhus ges antibiotika i form av dropp de första dagarna om patienten är mycket påverkad av inflammationen och har hög feber. Intravenös behandling ger snabbast effekt och brukar ordineras under 1-2 dygn. Därefter ska patienten ta antibiotika i tablettform noggrant hela den period som läkaren ordinerat. Avbruten behandling kan orsaka att en inflammation kommer tillbaka och blir ännu svårare att behandla, och i värsta fall kan bakterierna bli resistenta mot behandling.

Den vanligaste bakterien bakom en njurbäckeninflammation är E-kolibakterier från den egna tarmen och den kan idag behandlas med antibiotika. Vårdrelaterade infektioner orsakas i allmänhet av andra bakterier och de är tyvärr ofta resistenta mot behandling av antibiotika.

En njurbäckeninflammation kan orsaka blodförgiftning

En fjärdedel av allt blod som hela tiden pumpas runt i kroppen passerar njurarna. Därför är det inte konstigt att en inflammation orsakad av bakterier i njuren kan orsaka en blodförgiftning. Om allt fungerar perfekt ska mjälten rena blodet från bakterier men detta fungerar inte alltid. Bakterier är olika, de sprider sig på olika sätt och är olika giftiga. När bakterier från en angripen njure tar sig ut i blodbanorna drabbas man av en blodförgiftning, och det är alltid en allvarlig situation.

En blodförgiftning påverkar allmäntillståndet och den drabbade mår mycket dåligt. Om allmäntillståndet påverkats brukar man göra en blododling för att konstatera om en infekterad njure kan ha orsakat en blodförgiftning.

Njurstensanfall vid bäckenbotteninflammation

Om oturen är framme kan en njursten orsaka blodförgiftning vid njurbäckeninflammation. När en person med bakterier i en eller båda njurarna råkar ut för att en njursten tar sig ut i urinledaren kan stenen rispa urinledaren på vägen ner mot urinblåsan så att bakterier, från bland annat stenen själv, tar sig ut i blodomloppet och orsakar en blodförgiftning.

Om detta händer tappar patienten aptiten, upplever stark sjukdomskänsla och orkeslöshet, får hög feber (över 40 grader), och kan börja hallucinera. Tillståndet blir snabbt allvarligt och adekvat behandling med antibiotika måste sättas in snabbt. Behandling på sjukhus ges oftast med antibiotika intravenöst för att sedan fortsätta i tablettform när patienten lämnat sjukhuset. Med rätt behandling kan den drabbade friskförklaras efter genomförd behandling, men man känna sig trött under flera veckor efter blodförgiftningen. Återbesök efter några veckor är vanligt för att säkerställa njurarnas status.