När bakterier kommer in i kroppen vid en urinvägsinfektion reagerar kroppen för att hindra ytterligare bakterier att sprida sig, och man kan känna sig kissnödig och få feber.
(Ett nytt fönster öppnas)
Hur uppstår en urinvägsinfektion?
Det är bakterier, främst från tarmen, som förorsakar infektion i urinvägarna. När bakterier från tarmöppningen förflyttas till urinrörets mynning är det lätt för bakterier att ta sig upp till urinblåsan genom urinröret. Ju kortare urinrör – desto lättare tar sig bakterier upp till urinblåsan. Det innebär att barn, både flickor och pojkar, har lätt för att få urinvägsinfektion som små, medan de bland vuxna främst är kvinnor som får besvär med urinvägsinfektion, och äldre män som har problem med prostatakörteln.
Vilka bakterier orsakar urinvägsinfektioner?
De flesta bakterier som orsaker en urinvägsinfektion kommer från personens egen tarmflora. Urinvägsinfektioner beror alltså oftast på att vi smittar oss själva med våra egna bakterier som vi har på kroppen, framförallt koli- och strafylokockbakterie.
E coli
Escherichia coli, även kallad E.coli eller kolibakterie, finns i tarmen och kring tarmöppningen på alla människor. Det är den bakterie som orsakar uppskattningsvis 75% av alla urinvägsinfektioner.
Saprobactus
S.saprophyticus, även kallad stafylokockbakterier kan liksom kolibakterier orsaka urinvägsinfektioner hos i övrigt helt friska personer med normala urinvägar.
Hur reagerar kroppen på främmande bakterier?
Om urinblåsan inte töms helt kan bakterier som tagit sig in i urinblåsan få fäste och sprida sig. Missbildningar i urinvägarna, eller veck och sprickor i huden, underlättar för bakterier att kunna föröka sig och spridas.
Bakterier trivs i urinen som är näringsrik och varm. När bakterierna snabbt förökar sig i urinblåsan reagerar vårt kroppsegna försvar mot bakterierna genom att vita blodkroppar styrs till urinblåsans vägg för att bekämpa inkräktarna. Om kroppen reagerar genom att du känner att urinblåsan ständigt vill tömma sig, trängningar, och sveda vid urinering så har en urinvägsinfektion uppstått. Den kallas också för blåskatarr eller cystit om den är lindrig. Om det kroppsegna försvaret inte kan bemästra bakterier som koloniserat urinvägarna så kan infektionen sprida sig till de övre urinvägarna och skapa en betydligt allvarligare situation.
Vita blodkropparnas roll
Det finns flera olika vita blodkroppar (granulocyter, lymfocyter och monocyter) som alla arbetar på lite olika sätt för att bland annat motverka angrepp av bakterier. Neutrofila granulocyter försöker ”äta upp” de främmande bakterierna i sitt försök att bekämpa infektionen.
Nedre urinvägsinfektion
En urinvägsinfektion som endast berör de nedre urinvägarna, urinröret och urinblåsan, ger sällan komplikationer. Den är i allmänhet ofarlig och av de som drabbas blir 30-40% besvärsfria inom några dagar utan medicinsk behandling. Att urinvägsinfektionen läker ut utan behandling beror på kroppens eget försvar med vita blodkroppar. Hur infektionen utvecklas beror på antalet bakterier och hur personens eget immunförsvar fungerar. Anledningen till att vårdguiden rekommenderar gravida att söka vårdkontakt vid första symtom beror på att nedre urinvägsinfektioner oftare leder till en övre urinvägsinfektion och till andra komplikationer för såväl mamman som barnet.
Ibland kan urinvägsinfektioner spridas till njurarna
Njurarna är ett av kroppens reningsverk. Blodet i kroppen pumpas genom njurarna under tryck och ämnen och vätska som kroppen inte ska behålla pressas ut till urinblåsan. En del vätska, salter och näringsämnen behålls för att erhålla en jämn nivå i kroppen. Det som blir över, urinen, rinner från njurarna ner genom urinledarna till urinblåsan.
Ibland kan bakterier, via urinledaren, tränga sig upp till den ena eller båda njurarna och orsaka en infektion där. Det kan bero på särskilt aggressiva bakterier men det kan också bero på att ventilen vid urinledarens mynning inte fungerar som den ska. Denna ventil, eller sluss, ska se till att urinen inte rinner tillbaka upp i njurarna. Om ventilen inte fungerar fullt ut, som t ex för gravida eller om blåsan står under högst tryck, kan urin med bakterier ta sig upp från urinblåsan till en eller båda njurarna och skapa en njurbäckeninflammation.
Övre urinvägsinfektion – njurbäckeninflammation
En infektion kan drabba alla delar av urinvägarna från urinröret, urinblåsan, urinledarna ända upp till en eller båda njurarna.
Om urinvägsinfektionen pågår en längre tid och kroppens eget försvar inte kan bemästra infektionen så kan den sprida sig upp till en eller båda njurarna genom urinledarna. Det är ovanligt att en urinvägsinfektion sprider sig till njurarna, men när den gör det har en njurbäckeninflammation, pyelonefrit, uppstått och då måste man genast söka vård för att få behandling med antibiotika. Om inflammationen inte behandlas snabbt kan njurarna skadas och bakterierna komma ut i blodet och förorsaka blodförgiftning,
Urinröret och urinblåsan
En kvinnas urinrör är 3-5 cm och nästan helt rakt. Utseendet och lokalisationen nära analöppningen, skapar både ökad risk för att bakterier ska kunna ta sig upp genom urinröret till urinblåsan och ökad risk för att smitta sig själv med bakterier från tarmen.
När blåsan fylls med urin från njurarna och tänjts ut till en viss gräns drar musklerna i urinblåsans vägg ihop sig och pressar ihop blåsan – man får trängningar. Urinen trycks då ned mot urinröret och man känner sig kissnödig. I urinblåsans botten finns muskler som man kan styra och då man slappnar av öppnas urinröret och urinen rinner ut.
Om väggen i urinblåsan inte drar ihop sig lika mycket överallt kan det bildas små veck på urinblåsans inre vägg, där lite urin kan stanna kvar. Likadant kan det bli om något trycker på urinblåsan utifrån, som vid en graviditet när livmodern växer. Det kan också vara trångt vid urinrörets början, som när prostatakörteln hos en man är förstorad. Tömningen blir svårare, strålen svagare och trycket räcker inte alltid till för att få ut all urin. Om bakterier tagit sig in i blåsan och gammal urin blir kvar länge i blåsan ökar risken för att man ska få en urinvägsinfektion.
Kommentarer